Språk och sånt

Standard

Till skillnad från på Teneriffa så har inte första frågan från lokala varit om jag kan tyska. Där upplevde jag att många i min ålder pratade bättre och var mer intresserade av tyska än engelska. Här får de välja mellan att läsa engelska eller franska men lär sig ingen av dem. Språkundervisningen i skolorna är katastrof. 75% av engelskalärarna blev underkända på ett basic språktest som de gjorde för några år sedan. De flesta som verkligen är tvåspråkiga jobbar på Call Centers där de tjänar oändligt mycket mer än de skulle gjort som lärare (normal lärarlön är 650 amerikanska dollar i månaden). Även de som kan hyfsat är ofta helt ointresserade av att lära ut det. Språklärare är nåt man blir om man inte kan bli något annat som översättare, språkvetare eller tolk. Den här konversationen har jag haft flera gånger:

-Hur kan du prata så bra spanska?
-Jag har läst det i skolan
-Hur länge då?
-Vi börjar med engelska när vi är typ nio och spanska när vi är typ 12. 
-Jaha, vi läser också engelska från lågstadiet men kan ingen engelska för det – och spanska är ditt tredje språk!

Så det är spanska som gäller här. Även i mer turistiga områden verkar de inte kunna mer än det absolut grundläggande. I Puerto Viejo till exempel gick det t.ex. bra att beställa mat på engelska (bara jag och Nora kan spanska) men det skulle aldrig gått att fråga om det var glutenfritt och det krävdes mycket pekande för att Mariah skulle kunna förklara att hon ville byta ut skinkan.

Jose, huvudledaren, älskar språk och har lätt att lära sig dem. Han talar flytande spanska, portugisiska och engelska samt rätt bra franska och tyska. Men på svenska kan han bara ”knekebröt”, ” och så har jag lärt honom ”jag saknar” så han kan säga till sin svenska kompis att han saknar knäckebröd. Haha, ni trodde han skulle säga att han saknade henne va? 😉 Han är i alla fall den här som kopplar ihop tyska och svenska så alltid när han avslutar konversationer med mig säger ”I don’t know Swedish so I’ll say it in German” och så säger han typ ”Guten nacht” eller ”Schönes wochenende”. Vilket är lite udda.

På Teneriffa brukar jag bli irriterad när folk pratar tyska med mig, min spanska är långt mycket bättre än min tyska även om jag förstår en del, och jag vill inte blandas ihop med tyskarna. Men här känner jag att ”ja men både svenskar och tyskar är ju i alla fall europeer, till och med från norra Europa” och känner otroligt mycket mer gemensamt med tyskarna är amerikanerna. Så hellre tagen för tysk än amerikan och jag inser att costaricensarna inte kan ha full koll på Europa. Bättre de fokuserar på att lära sig tala de stora språken och om sitt eget land än att kräva att de ska veta vilka språk man talar i Europas olika länder. På en rast i lärarrummet frågade de vilket språk vi talade i Sverige och om det var engelska. Hade aldrig hört talas om svenska.

Det är inte förrän man kommer utanför sin kultur som man inser hur den är. Jag, liksom de andra, talar snarare om Norden än om enskilda länder. Vilket känns helt ok, för vi är väldigt lika och har väldigt mycket gemensamt i jämförelse med resten av världen. Ofta talar de dock om hela Europa och det tycker jag är svårare. En del saker går absolut att göra så med men när de frågar mig ”hur europeer är” vägrar jag svara – det kan jag inte. Kan ni?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s